Till imbecilla MYGGHJÄRNOR!

  

Jag har sagt det tidigare – MEN DIN JÄVLA HETERO!

Den 17 maj var det internationella dagen mot Homo, bi- och transfobi. Jag har läst många vidriga och elaka kommentarer på nätet. Det gör mig otroligt ledsen, arg och uppgiven. 

Raderna nedan är till er   MYGGHJÄRNOR som önskar död åt HBTQ-personer, till er som anser att Pride är hets mot folkgrupp. Ni kommer inte orka läsa hälften, och majoriteten brukar tacka för uppsatsen, men då ha jag iaf nått dig på någon punkt.

– MEN DIN JÄVLA HETERO! 

Har du hört det skrikandes efter dig? Eller har du hört/sagt det här någon gång?:

– Varför ska ni homosexuella alltid skylta med er sexuella läggning?

– Ingen ska väl behöva bry sig om vad du gör i sängen?

– Jag säger väl aldrig ‘hej, jag är hetero!

Jag har en fråga till dig – kära heteromänniska som ifrågasätter Pride och önskar död åt oss HBTQ-personer. 

• Hur ofta undviker du att tala om vem du lever eller har levt tillsammans med?
• Hur ofta uppstår konstig stämning när du talar om vem du lever eller har levt tillsammans med?
• Hur ofta hör du folk använda din sexuella läggning eller din könsidentitet som skällsord?
• Hur ofta hör du folk i på jobbet eller i andra sociala sammanhang diskutera om personer med din sexuella läggning eller din könsidentitet bör få bli med barn eller inte? 
• Hur ofta säger någon till dig att din sexuella läggning eller din könsidentitet bara är ”en fas”? 
• Har du blivit utslängd ur en taxi, från en restaurang eller andra tillställningar, mordhotats, misshandlats, fått saker kastade på dig, blivit diskriminerad på jobbet eller i skolan för att du visat din kärlek till din andra halva öppet?

– Och….har du någon gång ställt frågan, eller hört frågan: ”Varför har vi inget heteropride då?”

Den frågan eller det uttalandet får det att krypa i kroppen på mig. Tänk lite, med ovanstående i bakhuvudet. Tänk på allt sådant som du som heteroperson kan göra utan att behöva tänka. Utan att se dig om bakom axeln eller känna blickar och höra tisslande kommentarer. Eran parad, kära hetero är varje dag! Hela samhället är ett enda stort Heteropride för jämnan. 

För dig eller någon i din närhet som någonsin ställt dessa frågor så tänker du nog inte på det eftersom att du tillhör normen, och handen på hjärtat…

Hur troligt är det att någon höjer på ögonbrynen eller tar illa upp när du håller din partner i handen, håller om, eller kysser hen i en offentlig miljö?

Det är många personer (kanske ska dra det till sin spets och kalla det heteroextremister?) som inte ser eller förstår vitsen med till exempel Pride. Som inte förstår att det är en manifestation för HBTQ personers situation i Sverige och i resten av världen och för kärleken. Den enkla rätten att få älska vem man vill. För solidaritet. Pride är ett tillfälle för många som lever i ”garderoben” att träffa andra och få vara sig själv. Kanske hämta mod. Vi måste marschera och propagera för varandra, för dom som inte kan. För sådana som Samir som flytt Syrien till Libanon och hamnat i ett sk Safehouse. Varför? För att ISIS går hetsjakt på HBTQ personer. För ett par månader sedan avrättades två män av ISIS i Syrien. Det kastades ut från ett torn inför publik, –  deras brott var att de var homosexuella. Samirs bästa vän mördades. Organisationerna All Out och IRAP hjälper HBTQ personer på flykt från ISIS. 

Visste du också att det är olagligt i 76 länder fortfarande och i många förenat med dödsstraff. Vi har krafter i SD som vill införa en antigaylag likt Ryssland. 

I slutet av 2014 satt minst 99 personer fängelse för påstådda brott mot lagar som straffar dem som är födda bög, lesbisk eller bisexuell. Dessutom var åtminstone 148 andra människor i väntan på rättegång om ”avgifter” i samband med homosexualitet.

Tusen och åter tusen är rösterna som skrikit och skriker på hjälp världen över. Människor som träffas i smyg, som aldrig kan få chansen att leva så som vi ändå kan leva i till exempel Sverige. Här möts vi av ett annat hat och motstånd, men vi är ändå fria.

USA:s Högsta domstol ska pröva om förbudet mot samkönade äktenskap som fortfarande finns i 15-talet stater strider mot den amerikanska konstitutionen, en dom väntas meddelas i sommar. Senaste stat att godkänna äktenskap var Florida nu i början på januari. En kan ju tycka att ett land som USA borde kommit längre för evigheter sedan men tyvärr är det inte så enkelt. 

Kampen för våra rättigheter, mänskliga rättigheter, känns som en evighetscirkel av seger och nederlag.

…och så kommer det att vara fram tills att det är lagligt i alla länder att vara homosexuell. Hat och oförståelse kommer alltid att finnas men det måste först och främst bli lagligt att vara homosexuell, lagligt att gifta sig, adoptera. Samma rättigheter som en heterosexuell.

Vi kämpar för att få leva precis som du kära heteroperson. För att faktiskt inte bli mördade, hotade, misshandlade, diskriminerade, spottade på, satta i fängelse eller avrättas just för att vi attraheras av- och älskar en människa av samma kön, eller för en transperson som konstant får brottas med könsnormer, och samma utsatthet som homo(och bi)sexuella.

Om jag skulle strunta i mina Pridearmband, halsband med dubbla kvinnomärken eller vad jag nu väljer att bära (och som ofta väcker känslor) för att jag ska på en arbetsintervju och inte vill riskera att diskrimineras på grund av det, då vill jag inte ha jobbet. Jag bidrar indirekt till att förtrycket fortsätter. En sådan arbetsgivare vill jag inte ha.

Så länge det ser ut som det gör så krigar jag för en mänsklig rättighet. För mig själv, för alla HBTQ-personer, för att min dotter och andra HBTQ-personers barn inte ska utsättas för mobbning i skolan.

Många HBTQ-personer tvingas inte bara ”komma ut” i tid och otid (och bli ifrågasatta för det), utan måste även fundera både en och två gånger över om vi verkligen ska berätta vad vår partner heter eller vilket pronomen vi föredrar att omtalas med. Risken för att vi ska få ett dåligt bemötande, att vi ska mötas av oförståelse och rentav hat finns hela tiden där, mer eller mindre uttalad och i olika grad. I alla arenor och sammanhang.

Det finns forskning som visar att HBTQ ungdomar har sämre hälsa än heterosexuella och antalet självmord och självmordsförsök relaterade till just mobbing, diskriminering, hot och våld för att du är homo, bi eller trans – ökar.

Var kommer det extrema hatet mot bögar ifrån? Varför är det så oerhört provocerande med två män som älskar varandra?

Och varför är det sådant fokus på sex från homofobernas sida?

Ni måste ju vara så sjukt långt inne i garderoben!?

Och till er MYGGHJÄRNOR som önskar död åt oss HBTQ-personer och ni som kallar oss psykiskt sjuka….ni är vad som kallas homofober. Och kära mygghjärna, det är nämligen så att för det första togs sjukdomsstämpeln på homosexuella i Sverige bort 1979, och VHO tog bort stämpeln 1990. Frågan är väl snarare om homofobi är en psykisk sjukdom? Fobi är nämligen klassat som en psykisk sjukdom. Vad man sedan råkar vara rädd för spelar bara roll för kategoriseringen…

Att vara homosexuell är ingen LIVSSTIL, det är inget du väljer. Du ÄR. 

Vill du kära hetero inte se två män eller två kvinnor hålla om varandra, titta bort då!

LOVE IS LOVE

❤️💛💚💙💜